tisdag 30 december 2008

Gör bokslut över det gångna året

Tja! Världen blev väl inte nån bättre plats i år heller. Tvärtom känner jag mig mer desillusionerad än någonsin. Det är synd, för det är verkligen ingen känsla som klär mig. Jag passar bäst i min vanliga utstyrsel: glad och fylld av hopp.

Vadan detta då? frågar sig säkert någon av alla mina läsare.

Vi kan börja med demokratibegreppet. Det är något sjukt när politiska ledare ska känna sig tvingade att mörda oskyldiga människor för att det snart är val. Är vi människor verkligen så primitiva att vår blodtörst och vilja till hämnd hindrar oss att tänka förnuftigt när det gäller något så viktigt som ett demokratiskt val. Det är givetvis Israel jag tänker på. Demokratins fäder var väl medvetna om problemet och inrättade listiga system med tvåkammarriksdagar för att förhindra att just massans tillfälliga passion skulle få alltför katastrofala följder.

Det som förvånar mig är att det skulle behövas i vårt årtusende där vi befinner oss på en bildningsgrad som vi aldrig tidigare uppnått. Vi borde vara så civiliserade och förnuftiga att vi klarade av att även i krislägen tänka på ett sätt som löser problem i stället för att skapa nya.

När jag tänker på det kommer jag plötsligt på att jag råkade zappa förbi en sportkanal häromsistens. Två män i en bur slogs. Den ena sparkade den andre i huvudet, fick honom att falla omkull och kastade sig över honom och slog honom med all kraft i huvudet medan den fallne låg och inte kunde skydda sig. Kommentatorerna och publiken skrek av förtjusning. Det här var tydligen något fint och uppskattat. Jag höll på att kräkas - kanske inte så mycket åt våldet som åt massans förtjusning - dessa människor som avsagt sig sin mänsklighet och i stället förvandlats till blodtörstig mobb. Innan jag han byta kanal såg jag att mannen låg kvar på golvet och krampade. Det var oerhört obehagligt. Publiken vrålade! Lyckan var fullkomlig!

Det kanske är det här som hänt i Mellanöstern - människor har förvandlats till en mobb som glatt hejar på när någon skadas eller dör och som njuter av den råa konfrontationen. Centrum för våld ligger oerhört nära belöningssystemen för sex i våra hjärnor. Det är lätt att det kopplar fel i de här uråldriga primitiva områdena - förnuftet försvinner och reptilhjärnan tar över. Det är hemskt när länder styrs av de allra primitivaste delarna av våra intellekt. Vi borde vara värda bättre.

Nu tänker jag ägna resten av det här året till att hitta tillbaka till mig själv. Jag ska leta rätt på den där hoppfulle mannen som är fylld av glädje och kärlek. Han som betraktar varje dag som en gåva och som ser de dolda möjligheterna i varje problem.

Tills jag hittar honom ...

Gott Nytt År .. trots allt ;)

tisdag 23 december 2008

Påven och bögarna - och påvens julklapp

OK!

Det här är öppet mål. Påven har uttalat sig om att bögarna är ett större hot än skövlingen av regnskogen. Det enda jag kan säga att den Jesus jag läst om i evangelierna skulle blivit skitsur. Det är nästan ännu värre så här runt jul då liksom Jesus och Tomten är väldigt i faggorna. Vore jag Tomten skulle Påven inte få några julklappar. Vore jag Jesus skulle jag tvätta Påvens mun med tvål och vatten.

Jag har i alla fall hittat en julklapp till Påven. Det är den här länken; http://se.youtube.com/watch?v=57PWqFowq-4

I övrigt tillönskar jag människorna en God Jul och ett Gott Nytt År. Detta gäller i synnerhet alla homo- och transsexuella eftersom de fått skit av Påven.

torsdag 18 december 2008

Curt Malmborg avgår

Så försvann Curt Malmborg!
Curt Malmborg har hoppat av som chef för Försäkringskassan. Han var en av den nya tidens män i Sverige. Han var en av dem som skapade ett "problem" med hjälp av friserade siffror och människors fördomar och som sedan löste detta "problem" genom att peka med hela handen. Det fusk han ville komma åt var en bråkdel av det han påstod att det skulle vara.
Nu har han gått. Det är skönt. Det angiverisamhälle han ville skapa hör inte hemma i en modern västerländsk demokrati. Det var något som fanns i Östtyskland. Det var STASI-mentalitet
Den debatt han förde var otäck. Den skapade en slags krypande misstänksamhet mot grannar, bekanta och vänner. Ni vet – "ingen rök utan eld". Och angivarna fanns där. Det var sällan någon fällande dom kunde komma ur det anonyma angiveriet, men människor fick utlopp för sitt behov av att sätta dit folk. Det finns tyvärr människor som frodas i en sån miljö. STASI hade heller aldrig någon brist på angivare.
De 150 miljoner kronorna och 300 anställda fuskjägarna kunde i stället ha använts till att förbättra servicen hos Försäkringskassan. De skattepengar jag betalar dit vill jag ha service för, inte angivare.
Nu är en av bluffmakarna borta! Vilka är kvar?

måndag 15 december 2008

Undertecknad blir mjäkig av kärlek

"900 Million People Daily (All Making Love)"
Det är en fantastisk låt det där. Jag har den på ett gammalt kassettband. Ljudkvalitén är urusel, men sången går fram rätt bra ändå. The Seeds med Sky Saxon på sång. Han sjöng på nåt märkligt vis genom struphuvudet och vidare genom näsan.
Jag gillar budskapet i det här. Det är naivt – oerhört naivt. De gjorde kanske ingen större skillnad i världshistorien, men de tappade inte tron kärlekens kraft, de där blomsterbarnen. Mitt under vietnamkrigets barbari försökte de påminna oss om att antalet positiva handlingar i världen är oändligt mycket större än de negativa. Det är bara det att positiva handlingar inte har något nyhetsvärde.
900 miljoner människor älskar varje dag. Det är en oerhört stor siffra. Oändligt många fler människor kysser varandra än slår varandra på käften. Varje kväll berättar miljoner föräldrar sagor för sina barn. Orden "jag älskar dig" uttalas säkert tusenfalt oftare än orden "jag hatar dig". Det är den där obändiga, lågmälda kraften i kärleken som håller oss vid liv. Den ligger bakom allt om man tänker efter riktigt, riktigt noga.
Jag är lite blöt och mjäkig idag - lite glad och snäll. Det är kanske olikt mig. Jag ska leta rätt på nåt Björklundklipp på UR och reta upp mig på så att jag blir mig själv igen.
Till dess …
Love an Peace - Brothers and Sisters

torsdag 11 december 2008

Kompositörernas rättigheter

Inte ens när man ligger hemma och är sjuk slipper man världens ondska. Tydligen använder amerikanarna populärmusik för att tortera människor. Artisterna protesterar. Det tycker jag är väldigt bra.

Då slår mig en tanke. Får artisterna och tonsättarna ersättning för att deras musik används i detta syfte? Rent juridiskt är väl ett koncentrationsläger en sån där institution där man inte ska spela musik utan att tonsättarna ska ha ersättning? Det finns ju tydligen spellistor så då har nog någon gjort sig besväret att betala in STIM-pengar och SAMI-pengar och sånt (vad det nu kan heta i USA).

Vidare slår det mig att ersättningstariffen är olika för olika medier. Använt som tortyr borde alltså ersättningsnivån vara högre eftersom brukarens/torterarens, vinst av att använda musiken är högre.... eller???

Jag känner hur mitt illamående börjar återkomma. Vissa frågor vill jag nog inte veta svaret på.

Förresten .. tack till Mange Myten för att han gjorde mig uppmärksam på poptortyren

torsdag 4 december 2008

Allas vår favorittrollkarl ska trolla igen

Åh så fantastiskt!

De orden har följt mig sedan jag hörde Brodde uttala dem på nån Brända barnlåt. Så fort jag hör något som har den där speciella blandningen av pretentiöst och korkat brukar jag väsa fram: "Åh så fantastiskt"

Nu ska skolministerna trolla upp lärarnas status igen. Vad menar han? Att vi ska bli betraktade som lite förmer av andra människor eller? Han kan väl inte mena respekten för lärarna.? Då borde han börja med att visa mer av den varan själv.

Hur som helst ska tricket den här gången vara att förändra lärarutbildningarna på något vis. Som vanligt är målet inriktat på det mätbara: läsa, skriva och räkna. Man kan inte nog betona hur viktigt det är att klarar av dessa grunder. Men ändå - det är en farlig tanke han är inne på. Ett totalt betonande av det mätbara i skolan skapar inte de människor vi behöver för de utmaningar framtiden kommer att ställa på oss.

Tillbaka till lärarnas status. Det spelar ingen roll hur Jan Björklund trixar med kosmetikan för yrket, vilka licenser och lämplighetstester han inför. Ett yrkes status står och faller med lönen. Allt annat är flum!

När lärarlönerna blir jämförbara med våra närmast konkurrerande nationer kommer också kvalitén på lärarstudenterna att stiga. Att som framtidsutsikt ha fem års studier och sedan gå ut med 10 000 mindre i månaden än andra som studerat lika länge kan väl knappast locka de skarpaste och mest motiverade hjärnorna. Det förvånar mig att bara 35% hoppar av med de framtidsutsikterna.

Den som vill titta i trollerilådan kan väl titta här

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2143873.svd

Än en gång:

Åh, så fantastiskt!

tisdag 2 december 2008

En liten skrift där bloggaren är ironisk - väldigt ironisk

Äntligen!

Jag måste bara skriva det igen:

Äntligen!

En karlakarl sätter ner foten - pekar med hela handen - visar var skåpet ska stå!

Det är givetvis Jan Björklund jag pratar om. Jag brukar sitta och spana efter honom ibland på de där skolprogrammen. Kanske, kanske får jag se honom. Mitt hjärta bultar lite av förväntan. Han ska tydligen vara med på Skolfront. Ah, där är han.

Plötsligt ser jag det! Oerhörda fräckhet! Han blir motsagd! Vem kan vara så impertinent? Nån gammal mattelärare har fräckheten att påstå att han är bättre på pedagogik än föräldrarna och att han vill ha kontroll på nån slags "pedagogisk process". Vidare påstår han att föräldrar har viktigare saker att göra med sina barn än att läsa läxor med dem. Säger han nåt om att prata MED sina barn? Vet han inte? Barn pratar man TILL inte MED. Det är det löjligaste jag hört sen nån påstod att barn behövde bedövning vid operationer.

"FLUM!" skriker jag flerfaldiga gånger. I mitt exalterade tillstånd kastar jag mig över telefonen för att ringa klagomuren. Detta måste bara upphöra!

"Har man den inställningen ska man inte skaffa barn", utbrister vår skolminister med fast röst. Åh, den store ledaren har talat. Visdomen rinner från hans tunga som honung.

Nu ångrar allt den gamle uven att han skaffade barn. Där blev han rejält tilltufsad. Det finns inget så fantastiskt som när den Store Ledaren sätter folk på plats. Mattelärare eller inte, han borde ha tänkt över sin inställning innan han skaffade barn för en sisådär 50 är sedan. Säkerligen sitter dessa hans barn nu och tigger vid ingången till nån Konsumaffär. Jag skrattar det där speciella skrattet man gör vid såna tillfällen. Jag njuter!

Jag tycker Jan Björklund kan gå längre än så. Låt oss alltså hindra följande grupper att skaffa barn:

  1. Idrottsföräldrar - de har mycket tveksamma prioriteringar. Hälsa före läxor på fritiden. Aldrig
  2. Föräldrar som genomgått tvåårig yrkesutbildning - de saknar kvalifikationer som läxhjälpare
  3. Dessa invandrare - kan inte de slöhögarna lära sig god svenska på mindre än två år ska de inte heller ha barn.
  4. Föräldrar med för låg intelligens - speciella institut kunde upprättas för det ... rashygieniska ..mmmm jobbar på det.
  5. Ensamstående föräldrar - att vara ensamstående är dessutom ett tecken på dålig moral och svag karaktär.
  6. Föräldrar med ambition att vara goda förebilder - de ska läsa läxor - inte prata med ungarna och hålla på med flummiga diskussioner.

Jag är övertygad om att listan kunde göras oerhört mycket längre. Kanske borde vi tillsammans hjälpa Den Gode Ledaren att lista upp de föräldrar som "borde tänka efter", de föräldrar som inte förstår att ett samhälles själva fundament inte vilar på hur barnen uppfostras och vilka värderingar de får, utan på hur de klarar av sina hemläxor.